I Evidias podd Genomlyst har vi pratat med Elisabeth Moor, kardiolog på HLA-mottagningen vid Sophiahemmet och Pontus Almer Boström, allmänspecialist och medicinskt ansvarig på Boo vårdcentral.

CT-hjärta genomförs genom att först undersöka hjärtat utan kontrastmedel för att identifiera förkalkningar i hjärtats artärer, och sedan använda intravenöst kontrastmedel för att identifiera eventuella förträngningar i kranskärlen. Metoden kan klargöra risken för hjärtinfarkt/stroke samt identifiera tidiga kärlförändringar i kranskärlen. Förträngning av kranskärlen kan orsaka försämrad syresättning av hjärtat med symptom som nedsatt ork, bröstsmärtor, andnöd, mm. Hjärtutredning bygger på en riskanalys som sedan beroende på risken kan kompletteras med EKG, arbets-EKG, ultraljud hjärta, stress-eko, hjärtskintigrafi, CT-hjärta, MR-hjärta eller kateterbaserad kärlröntgen. Internationella rekommendationer föreslår CT-hjärta för utredning i tidigt skede och som ersättare till arbets-EKG.

Men att det finns tydliga fördelar med CT-hjärta betyder inte att arbets-EKG inte har sitt värde förklarar Elisabeth Moor:

–Jag har ju väldigt varierande patienter som kommer till mig och om det till exempel är en patient som har nydebuterad hjärtarytmi eller får problem när de anstränger sig, så är det väldigt bra med arbetsprov. Du får koll på puls, blodtrycksstegring, och den allmänna konditionen, man kan se var skon klämmer för patienten. Men sen har vi ju de som bara upplever att de har tappat kondition, det vill säga att de blir flåsigare än vanligt när de anstränger sig. Där ser man ju ofta inte på arbetsprov trånga kranskärl, i de fallen är det väldigt bra med skiktröntgen av hjärtat. Framför allt kan arbetsprovet missa trånga kranskärl, särskilt hos sportiga män där hög kondition kan maskera hjärtproblem, förklarar Elisabeth Moor.

Pontus Almer Boström, som även sitter med i RPO Hjärta-kärl i Stockholm, som bland annat tagit fram nya riktlinjer för hjärtvården i Stockholm, förklarar vilka beslut han står inför som allmänspecialist när det gäller metodval:

– Det här är ju ett brokigt fält för oss allmänläkare särskilt just nu och kunskapsutvecklingen går ju fort på många områden och vi måste hela tiden vara ajour med så många fält och det här är ett av de kanske stökigaste. Vi har ju de europeiska riktlinjerna, vi har våra regionala som jag har varit med och skrivit här i Stockholm. Sen så har vi nationella, och de säger alla kanske inte exakt samma sak. Jag tror att det viktigaste i de nya riktlinjer vi har tagit fram här i Stockholm är att vi har valt att gå på det spåret som våra europeiska riktlinjer förespråkar, det vill säga att man alltid ska göra en föranalys innan utredningsväg bestäms. Och det tror jag kanske är för oss primärvårdsläkare den viktigaste omställningen. Att vi arbetar lite mer systematiskt och på så vis kan utreda rätt patienter, förklarar han.

Problemet är att CT-hjärta är en dyr undersökning jämfört arbets-EKG men den är betydligt billigare och ofarligare än kateterbaserad kärlröntgen. Trots att metoden är dyrare än arbetsprov, kan totalkostnaden bli mer fördelaktig när man överväger snabbheten och säkerheten i att bedöma tidiga kärlförändringar i kranskärlen, menar Hampus Eklöf, medicinsk chef Evidia:

– En snabb och exakt diagnos med CT kan resultera i att man kan inleda en effektiv behandling tidigare eller med större säkerhet ge lugnande besked. Vi jobbar också för att öka kostnadseffektiviteten i våra undersökningar.

Vill du höra hela samtalet, lyssna på podden här: 

 Här hittar du länk till fler avsnitt av Evidias podd Genomlyst